The Common Agricultural Policy has been a burning topic for debate for severaldecades. According to the CAP:s opponents it's effects include pollution, market distortionsand not least a huge expense for the European union.In this study we seek to explain why the CAP has remained almostunreformed since it's constitution in the 1950:s. The means by which we do so isa case study where we analyze the CAP by using three different theories; liberalinter-governmentalism, realistic trade theory and new institutionalism.In the final chapter we conclude that the theories complement each other. Newinstitutionalism explains the rigidity of the CAP. The liberal perspective explainsthe origin and the logic behind the policy whereas the realistic point of view putsthe policy in the light of an international economic theory and recognizes nationalpolicy makers roll in the inflexibility of the CAP..

Sverige har varit medlemmar i EU sedan 1995. Sedan dess har stora förändringar skettbåde i EU:s gemensamma jordbrukspolitik (GJP) och inom Sveriges jordbruk. Tidigarestudier har undersökt de ekologiska och ekonomiska effekterna av GJP med kvantitativametoder och modellering. Denna studie undersöker hur GJP har påverkat lantbrukaresbeslut i deras jordbruksverksamhet samt hur detta påverkar landskapet i samhälletBettna, Södermanlands län. Empirin som ligger till grund för uppsatsen har samlats ingenom semistrukturerade intervjuer med boende i Bettna som är involverade ijordbruket som heltids- eller deltidslantbrukare.

The Common Agricultural Policy (CAP) in the European Union (EU) is one of the oldest fields of cooperation within the European Union. During the past decades the different Commissioners have made several proposals about changes in the CAP and many of them have not been passed but renegotiated. The present Commission has however published a report in 2011, which emphasizes that the CAP has three alternative ways to go in the future. This study aims to predict which one of these three alternative ways it is most likely that the CAP will take according to the historical institutionalist theory. When to be able to predict this text analysis is used.

En stor del av jordbrukets växthusgasutsläpp kommer från nötköttssektorn. Dess produktion påverkas i Sverige och EU av EU:s jordbrukspolitik. En större del av jordbrukssubventionerna var tidigare kopplade till produtionen vilket gav incitament att öka produktionen. 2003 infördes en reform med gårdsstöd som var frikopplat från produktionen. I uppsatsen studeras litteraturen kring hur nötköttsproduktionen påverkas av gårdsstödet, och utifrån detta görs egna beräkningar om förändringar i växthusgasutsläpp.

Jordbruket är något väldigt centralt i världen då jordbruket är det som försörjer oss med mat, en vara vi inte kan leva utan. Idag lever vissa delar av befolkningen på jorden i överflöd av jordbruksprodukter samtidigt som andra delar lever i svält. 1994 bildades en ny internationell handelsorganisation, World Trade Organization (WTO), som har till uppgift att liberalisera den internationella handeln och på så sätt förbättra förutsättningarna för handel mellan länder. En helt liberal handel innebär att alla länder konkurrerar på lika villkor på världsmarknaden. Detta ska ske genom att länderna reducerar sina handelshinder och öppnar sina inhemska marknader för omvärlden.

Doharundan inleddes på initiativ av EU i samband med ministerkonferensen i Doha 2001. Utvecklingen i rundan har varit begränsad, främst på grund av EU: s roll som försvare av egna intressen. Unionens roll har lett till framsteg på många områden. EU har i rollen som ledare varit pådrivande för en ny och ambitiös runda samt gång på gång förmått övriga parter att återkomma till förhandlingsbordet. Dock har ett försvar av unionens jordbrukspolitik orsakat en rollkonflikt i EU.

Under 1957 lades grunden för den gemensamma jordbrukspolitik CAP som idag drivs inom EU. Lantbrukssektorn står idag för en betydande del av EU?s totala budget om 133,8 miljarder euro. Lantbruket inom Europa erhåller årligen stora summor i form av direktstöd. Länder utanför EU motsätter sig dessa stöd och anser att det skadar marknader utanför EU?s gränser och då främst i Afrika.

EU:s jordbrukspolitik och dess effekter på unionens och omvärldens invånare är ett ämne som ofta väcker debatt. När man studerar effekterna på medlemsländerna skiljer man ofta mellan budgeteffekter och handelseffekter där det förstnämnda är mer frekvent förekommande både i media och som föremål för studier. Jag har valt att studera handelseffekterna som uppstår tillföljd av att EU skyddar unionens jordbruksproduktion från konkurrens utifrån.Medlemsländerna påverkas olika beroende på hur situationen inom jordbruket och handeln med jordbruksprodukter är i landet. Mitt syfte är att se vilka av medlemsländerna som vinner respektive förlorar på hur EU:s jordbruksprogram är utformat idag. I min analys använder jag data från tidsperioden 1995-2004 och jag har valt att arbeta med produktgrupperna spannmål, kött och frukt och grönsaker.

I den här uppsatsen vill jag genom en idéanalys söka nå en djupare förståelse för EU:s syn på utveckling. Med utgångspunkt i EU:s bistånds- och jordbrukspolitik vill jag undersöka hur det kommer sig att EU, som ligger i framkant när det gäller handel med utvecklingsländer samt framlyfter frihandel och ekonomisk integration som nyckeln till global utveckling, samtidigt tillåter olika typer av ekonomiska subventioner i syfte att skydda det europeiska jordbruket från internationell konkurrens. Hur kan dessa motsättningar inkorporeras i EU:s syn på global utveckling? Med hjälp av en idealtypsanalys, där neo-liberalism, merkantilism och postkolonialism används som teoretiskt ramverk, spåras de bakomliggande idéerna i EU:s bistånds- respektive jordbrukspolitik. Genom att karakterisera vilket teoretiskt ideal som ligger till grund för EU:s politiska mål kan dessa sedan kopplas till en viss typ av idé.

The problem with passive farmers has arised as an effect of the European Union´s common agricultural policy (CAP) and the decouplement from production-based payments. Payments to passive farmers contradict the purpose of the single payment scheme and constitute a great cost for the EU. The new contractual period after 2013 has given rise to discussions on the direction of the CAP with a purpose of increasing the efficiency of the single payment scheme, and reducing passive farming. The aim of the study is to increase the knowledge about a few factors? influence on passive farmers? attitudes towards land use and the CAP.

Sverige har varit medlemmar i EU sedan 1995. Sedan dess har stora förändringar skettbåde i EU:s gemensamma jordbrukspolitik (GJP) och inom Sveriges jordbruk. Tidigarestudier har undersökt de ekologiska och ekonomiska effekterna av GJP med kvantitativametoder och modellering. Denna studie undersöker hur GJP har påverkat lantbrukaresbeslut i deras jordbruksverksamhet samt hur detta påverkar landskapet i samhälletBettna, Södermanlands län. Empirin som ligger till grund för uppsatsen har samlats ingenom semistrukturerade intervjuer med boende i Bettna som är involverade ijordbruket som heltids- eller deltidslantbrukare.

Studiens syfte är att undersöka barns kommunikation och samspel med varandra samt deras fantasi i den gemensamma leken. I litteraturstudien beskriver vi hur olika forskare och författare har sett på barns gemensamma lek utifrån kommunikation, socialt samspel och fantasi. Tyngdpunkten ligger på det sociokulturella synsättet. Studien är en kvalitativ studie där observationen används som metod. Redskapen har varit rörlig videokamera kompletterat med anteckningar.

AbstractThe European union experience sometimes difficulties in advancing its work due to the member states? different ambitions and interests. The budget is one common tool that the member states can use in order to implement different policies according to their preferences. A large share of the budget is presently tied up in the CAP, the common agricultural policy. This share could be spent in another area and by doing so the EU could take a slightly different direction.

I Sverige finns till skillnad fra?n ma?nga andra la?nder inget fullt efterlevandeskydd fo?r efterlevande na?r det ga?ller pensionerna. Ett info?rande av gemensamma pensionsra?tter har tagits upp som fo?rslag i Statens offentliga utredningar men har a?nnu inte genomfo?rts.1 I denna uppsats analyseras hur gemensamma pensionsra?tter pa?verkar levnadsstandarden under pensionstiden fo?r par och fo?r den efterlevande i paret. Detta genomfo?rs genom en sammansta?llning av tolv par och bera?kningar av hur stora utbetalningarna blir med individuella respektive gemensamma pensionsra?tter.

Modern krigföring genomförs till stor del i form av gemensamma operationer. Helikoptern är en relativt ny tillgång i modern krigföring men används i stor utsträckning för olika uppgifter. Helikopterns förmåga att flyga men ändå bibehålla en nära kontakt med markstyrkorna har gjort den unik, men det har även inneburit att den har varit svår att placera, luft eller mark, vilket i sin tur inneburit att teoriutvecklingen kring helikoptern gått långsamt. Uppsatsen skall beskriva ett tänkbart sätt att nyttja helikopterns förmågor i gemensamma operationer. Arbetet utförs i två steg där första steget görs för att generera en teori utifrån teorier om kombinerad bekämpning, gemensamma operationer och teorier om helikopterns förmågor.